Trygghetslarm och dödsfall del 2
Jag fick som svar att regeringen övervakar övergången till ny teknik men vad hjälper det när vi nu ser många olycksfall pga att tekniken inte fungerar.
Svar på fråga 2013/14:315 av Carina Adolfsson Elgestam (S) Fungerande trygghetslarm i hela landet
Carina Adolfsson Elgestam har frågat it- och energiministern vilka åtgärder statsrådet anser att staten ska vidta för att trygghetslarmen ska fungera väl oavsett var man bor i landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Kommunerna har ansvar för äldre personers grundläggande trygghet. Trygghetslarm är i dag den vanligaste tjänsten som den kommunala äldreomsorgen tillhandahåller personer som känner sig otrygga. I dag är det över 200 000 personer som har trygghetslarm, varav den absoluta merparten är analoga.
Eftersom vi är mitt i ett pågående teknikskifte – där teleoperatörer avvecklar den fasta traditionella telefonin och övergår till internet baserad kommunikation via fast anslutet bredband i hemmet och mobilnät – är det vitalt att kommunerna skyndsamt övergår från analoga till digitala trygghetslarm.
Trygghetslarmsfrågan är emellertid mer komplex än vad man vid en första anblick kan ana. Mycket beroende på de många aktörer som är involverade: kommunen, brukaren, teleoperatörer, larmmottagare och omsorgspersonal. Det handlar om en trygghetskedja som måste hänga ihop från början till slut och att kommunerna tar ansvar för hela kedjan.
Regeringen är alltså väl medveten om problematiken och komplexiteten i frågan om trygghetslarm.Vi har därför genomfört och kommer att genomföraflera insatser för att skynda på övergången till digitala larm. Insatserna syftartillatt ge kommunerna vägledningoch verktyg för hur de kan hantera teknikskiftet och trygghetslarmlen på ett bra sätt. De syftar också till att driva på och följa upp hur varje kommun tar sitt ansvar.
I juni 2010 fick Hjälpmedelsinstitutet ett uppdrag attgenomföra utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med införandet av digital teknik inom teleområdet. En storskalig försöksverksamhet och tekniktester genomfördes. Som ett resultat av detta har vi bättre kunskap om vad som krävs för att klara övergången från analog till digital teknik. Ett standardiseringsarbete för trygghetslarmen startades också inom ramen för uppdraget. Tack vare detta har nu Swedish Standards Institute (SIS) fått uppdraget att leda arbetet med standardisering av trygghetslarm i EU.
För andra året i rad erbjuder nu staten ett stimulansbidrag till kommunerna, bl.a. för att säkerställa att de larm som beviljas är digitala och fungerar. För att få del av pengarna måste kommunen ha fattat beslut om att de ska påbörja processen att övergå till digitala larm.Staten finansierar också regionala samordnare, som bl.a. har i uppdrag att driva på i övergången till digitala trygghetslarm.SKL har även fått medel för att ta fram en vägledning och för att erbjuda en larmsupport i frågor kring larmen. Staten och SKL har kommit överens om att SKL ska stödja kommunerna i övergången och aktivt bidra till att frågan blir en ledningsfråga i kommunerna.
I en överenskommelse mellan staten och SKL har regeringen aviserat ett uppdrag till Handisam, att tillsammans med bl.a. Post- och Telestyrelsen ta fram och sprida information om digitala larm(Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten för 2014).Socialstyrelsen har fått i uppdrag attta fram ett stöd till kommunerna i hur de kan få till bättre rutiner och kontroller när det gäller hantering av larm. Socialstyrelsenska även få i uppdrag att kartlägga och redovisa hur varje kommun jobbar med larmen.
Regeringen har således gjort mycket för att stödja utvecklingen och kommer att fortsätta följa den.
Stockholm den 29 januari 2014
Maria Larsson