Orättvisor och otrygghet
Idag kom jag av någon anledning att tänka på flickan men svavelstickorna det var en berättelse jag läste ofta som barn och led med flickan och grät på slutet. har även läst den för min dotter då hon var liten.
kom att tänka på hur formas vi människor utifrån att lära oss känna empati med andra.
Jag kan än idag känna känslan för fattigdommen och hungern som jag upplevde flickan med svavestickan kände.
Att jag tänker på detta beror på två saker det ena är det som händer på Rosengård och kanske inte då att ungdommarna är hungriga men de känner endå av fattigdommen utifrån att inte vara efterfrågad sedd eller hörd.
Att inte ha ett arbete att gå till är frustrerande och fast man aldrig kan asspetera våld eller att man medvetet tänder eld på saker och ting så kan jag ändå förstå den frustration de måste känna. Nu blir de sedda media kommer politiker kommer polisen kommer hoppas nu bara att de kan få jobb eller möjlighet utbildning också.
Det andra handlar om hur barnen har det i länder som Sudan Darfur,Burma,Zimbabwe vad tänker de på när de går och lägger sig känner de trygghet och är de mätta.
Tänker då att i vårt rika land Sverige har vi partier som tyvärr med framgång får fler sympatisörer på andras olycka.Carina