New Orleans
Att åka km efter km där alla hus står tomma har rasat samman eller är borta ger perspektiv på tillvaron och också hur lyckligt lottade vi i Sverige är. (trots gudrun som drabbade många här i södra sverige)
Kan inte låta bli att fundera över hur vardagen är när skolan och bostaden är borta. De flesta flyttar till en annan plats där det finns såväl skola som bostäder. Många bor hos vänner och släktingar i väntan på återuppbyggnad. Det är problem med försäkringarna bolagen är ovilliga till utbetalning och många blir ifrågasatta. De flesta som påbörjat renoveringen eller återuppbyggnad har egna pengar. I Mississippi som är värre drabbat finns det pengar för återuppbyggnad (om jag förstått rätt ) och de vill att en del av dessa hus är svenskdesignade.
Träffade många intressanta människor däribland några volentärer unga skolungdomar som tillsammans med någon vuxen hjälpte till att tömma husen på allt byggmaterial och inredning. Vi stannade också till där kyrkan arbetade med att dela ut enkel mat på burk och toapapper till de som behövde,där var det en ständig ström av folk.
Butikerna hade börjat öppna igen och det är bra men det är långt kvar innan allt blir återuppbyggt.
Att se allt skräp som ligger i tomtgränserna som kaffekoppar eller en kvarglömt nalle talar också om människors vardag som försvunnit.
Fick också en kort möjlighet sista kvällen att gå på Bourbon Street och känna pulsen i musikens vagga.
Att gå där på denna gata och höra från de olika jazzklubbarna levande musik, är en fantastisk känsla. Dessvärre var det i vissa dörröppningar unga vackra flickor som skulle locka in besökarna på striptease.
Nu hoppas jag att våra hustillverkare här i Sverige särskilt de som kan bygga sommarstugor är intresserade av export till New Orleans och Mississippi. Carina
Kan inte låta bli att fundera över hur vardagen är när skolan och bostaden är borta. De flesta flyttar till en annan plats där det finns såväl skola som bostäder. Många bor hos vänner och släktingar i väntan på återuppbyggnad. Det är problem med försäkringarna bolagen är ovilliga till utbetalning och många blir ifrågasatta. De flesta som påbörjat renoveringen eller återuppbyggnad har egna pengar. I Mississippi som är värre drabbat finns det pengar för återuppbyggnad (om jag förstått rätt ) och de vill att en del av dessa hus är svenskdesignade.
Träffade många intressanta människor däribland några volentärer unga skolungdomar som tillsammans med någon vuxen hjälpte till att tömma husen på allt byggmaterial och inredning. Vi stannade också till där kyrkan arbetade med att dela ut enkel mat på burk och toapapper till de som behövde,där var det en ständig ström av folk.
Butikerna hade börjat öppna igen och det är bra men det är långt kvar innan allt blir återuppbyggt.
Att se allt skräp som ligger i tomtgränserna som kaffekoppar eller en kvarglömt nalle talar också om människors vardag som försvunnit.
Fick också en kort möjlighet sista kvällen att gå på Bourbon Street och känna pulsen i musikens vagga.
Att gå där på denna gata och höra från de olika jazzklubbarna levande musik, är en fantastisk känsla. Dessvärre var det i vissa dörröppningar unga vackra flickor som skulle locka in besökarna på striptease.
Nu hoppas jag att våra hustillverkare här i Sverige särskilt de som kan bygga sommarstugor är intresserade av export till New Orleans och Mississippi. Carina
