Carina

Tänk ibland kan man av någon konstig anledning reta sig på precis meningslösa ting som när jag var på T-jarlen på morgonen och köpte frukostfralla vid 07.00. Hela butiken var full av personal som fyllde på varor(vi var inte så många kunder) och det var inte alldeles enkelt att ta sig fram. När jag gick där med min korg så kändes det som om man var i vägen och skulle flytta på sig. Hemma i våra butiker är det mer kunden som är i centrum så personalen visar hänsyn. Förövrigt funderar jag över deras anställningsvillkor rätt som det är mest unga människor. Åker de runt i en massa butiker och bara plockar upp varar, vilken arbetsmiljö är det?  En annan sak som fått mig att fundera över såväl erfarenheter som livskvalitet är det reportage som SVT hade igår kväll om kvinnor som läser svenska som hade fått möjlighet att åka ut i skogen i ett naturreservat i Värmland (Segerstad är osäker på namnet) vilken utflykt för dem som aldrig varit i en skog tidigare. Några var rädda för exempelvis orm och björn andra verkade tycka det var en fantastisk upplevelse att plocka blåbär och lingon och de hade även hittat lite svamp. För mig som bor i ett skogslän ca 100 meter från skogen där jag flera gånger i veckan tar en skogspromenad är det en självklarhet och skulle jag känna rädsla i skogen så inte är det för djuren utan  i så fall för ev. människor med ont sinne som skulle kunna tänkas finnas där . Det är viktigt att vi alla får ta del av hela samhället och att vistas i naturen är ingen självklarhet för alla. Idag jobbar jag med motioner och förbereder ett seminarium om det gröna folkhemmet.Carina